Diagnoser / åtgärder

Läkemedel

ATC-koder

Listor

Morfologi

Logga ut
Lägg till funktion
Nya konton
Logga in
Skapa konto
Glömt lösenord
Gamla konton
  Logga in
  Glömt lösenord
ABCD2Alvarado ScoreAnjongapApgarBasalmetabolismBMIAlb-korr calciumpH-korr calciumCentorkriteriernaCHA2DS2-VAScChild-PughCRB‑65DropptaktDVT-scoreEnheterEuroSCOREGlasgow ComaGUCICT Head RuleHAS-BLEDHbA1cInfusionsmängdInfusionstidKalenderKardiovaskulär riskKreatininclearanceKorrigerat NaLDL (beräknat)KroppsytaLungemboliMedelartärtryckMDRDMELDMEWSNEXUS-kriteriernaOsmolgapOttawa AnkleParklandPERC-regelnPromillehaltStrokeskalaSyncope RuleSyrgasQTcÖgonsjukdomarÖversikt
Angina-klassASABarnBAS 90-30-90BrännskadorCanadian C-SpineCHA2DS2-VAScEKGGlasgow ComaHUSK MIDASKillip-klassMUDPILESNivåbestämningNutritionNYHAOmvandling opioiderPEFReflexerRLS-85RutinnervstatusSIRSUSEDCRAPVätskaÖversikt
BlekingeGävleborgGotlandHallandJämtlandJönköpingKalmarDalarnaKronobergNorrbottenÖrebroÖstergötlandSödermanlandUppsalaVärmlandVästerbottenVästernorrlandVästmanlandStockholmSkåneVG-regionenUtomlands
Om icd.nuKontakta icd.nuSökalternativAnvändarkontonPrimärvårdTillägg (plugin)DiagnoslistorOm kliniklistorSnabblistanKalkylatorernaKommentarerAsterisk- / daggerpar
EEndokrinologi
DHematologi
IHjärta-kärl
LHud
KGastro
OGyn/obstetrik
A-BInfektion
JLuftvägar
QMissbildningar
GNeuro
FPsyk
PPerinatologi
MSkelett, bindväv
C-DTumörer
NUrogenitalia
HÖgon
HÖNH
S-TSkador, intox
RSymptomdiagnoser
V-YOlyckor m.m.
ZÖvrigt
Operationer
HBröst
BEndokrin
JGI
LGyn
QHud
PKärl
EMun-svalg
ANeurokir
MObstetrik
NOrtopedi
 
FThorax hjärta-kärl
GThorax övrigt
KUrologi
CÖgon
DÖNH
USkopi
XDiagnostik
TMindre ingrepp
YTransplantation
ZTilläggskoder
Övrigt
AUtredning
DBehandling
GAKompensation
GDAdministration
SAnestesi
XSVårdkontakter
XVÖvrigt
ZVTilläggskoder
PICF Utredning
QICF Behandling
Rensa
Nya kalkylatorer och lathundar
MDRD-clearance

Referenser

Här presenteras de ekvationer som används i de olika kalkylatorerna, tillsammans med referenser.

Kreatininclearance

Barn < 20 år
clearance = 42.5 * längd / S-kreatinin * (vikt / 70)0.7
Män ≥ 20 år
clearance = 1.23 * (140 - ålder) * vikt / S-kreatinin
Kvinnor ≥ 20 år
clearance = 1.04 * (140 - ålder) * vikt / S-kreatinin

Clearance i ml/min, längd i cm, S-kreatinin i µmol/L, vikt i kg, ålder i år. Källa: Rowland M, Tozer TN. Clinical Pharmacokinetics - Concepts and Applications, 3rd edition, 1995, Williams and Wilkins.

ABCD²

ABCD²-skalan indikerar risken för stroke inom två dagar efter en TIA. Poäng mellan 0 och 7. Låg risk (1%) 0-3 poäng, måttlig risk (4%) 4-5 poäng, hög risk (8%) 6-7 poäng. Källa: Johnston SC, Rothwell PM, Nguyen-Huynh MN, Giles MF, Elkins JS, Bernstein AL, Sidney S. Lancet 2007 369(9558):283-92 • PubMed

KriteriumPoäng
Ålder ≥ 60 år1
Systoliskt BT ≥ 140 eller diastoliskt blodtryck ≥ 90 mmHg   1
TIA varat ≥ 60 min2
TIA varat 10-59 min1
Unilateral eller fokal svaghet2
Talsvårighet utan svaghet1
Diabetes mellitus1

Albuminkorrigerat calcium

Korrigerat = Ca + 0.02 * (40 - Alb)

Korrigerat calcium vid pH 7.4

Med denna kalkylator kan man räkna ut korrigerat calcium ur värdet på joniserat calcium när pH avviker (t ex i en blodgas). Detta pH-korrigerade värde jämförs med de vanliga referensvärdena.

Korrigerat = Ca2+ * (1 - 0.53 * (7.4 - pH))

Källa: Thode J, Holmegaard SN, Transbøl I, Fogh-Rasmussen N, Siggaard-Andersen O. Clin Chem 1990;36(3):541-4 • PubMed

Alvarado Score

Score för att underlätta bedömningen vid misstänkt appendicit. 0-10 poäng. Vid 0-3 poäng anses sannolikheten vara låg och bilddiagnostik rekommenderas inte. Vid 4-6 poäng rekommenderas CT. Vid 7-10 poäng anses diagnosen vara så sannolik att kirurgkonsult rekommenderas utan föregående CT. Källa: McKay R, Shepherd J. Am J Emerg Med 2007;25(5):489-93 • PubMed

KriteriumPoäng
Ömhet i höger fossa2
Smärtvandring till höger fossa1
Släppömhet1
Aptitlöshet1
Illamående eller kräkning1
Temperatur ≥ 37.3° C1
LPK > 109/L2
Vänsterförskjuten diff1

Anjongap

anjongap = Na+ + K+ - Cl- - HCO3-

Apgar

Poängskala som används för att bedöma hälsotillståndet hos nyfödda. Poäng från 0 till 10. Källa: Apgar V. Curr Res Anesth Analg 1953 32(4):260-7 • PubMed

012
PulsIngen< 100≥ 100
AndningIngenOregelbundenRegelbunden, skrik
FärgBlek eller cyanotisk Perifer cyanosRosig
TonusSlappSvagAktiva rörelser
RetbarhetIngenSvagGod

Uppskattning av kroppsyta

kroppsyta = vikt0.425 * längd0.725 * 0.007184

Längd i cm, vikt i kg, kroppsyta i m2. Källa: Du Bois D, Du Bois EF. Arch Intern Med 1916;17:863.

Body Mass Index (BMI)

BMI = vikt / längd2

Längd i m, vikt i kg.

Basalmetabolism

Beräkning av det basala energibehovet.

Män
Behov = 66.4730 + vikt * 13.7516 + längd * 5.0033 - ålder * 6.7550
Kvinnor
Behov = 655.0955 + vikt * 9.5634 + längd * 1.8496 - ålder * 4.6756

Behov i kcal/dygn. Vikt i kg. Längd i cm. Ålder i år. Källa: Harris J, Benedict F. Proc Sci U S A 1918;4(12):370-3 • PubMed

Centorkriterierna

Score för att underlätta bedömningen vid misstänkt tonsillit. Modifierade versionen, där även ålder räknas. -1 till 5 poäng. Patienten måste vara över 2 år. Vid -1 till 0 poäng kan diagnosen med rimlig säkerhet uteslutas utan provtagning. Vid 4 eller 5 poäng är den så sannolik att negativt strep-test inte tillräckligt försvagar misstanken. Testet rekommenderas däremot i området 1-3 poäng, där de som testar positivt får antibiotika. Källa: McIsaac WJ, Kellner JD, Aufricht P, Vanjaka A, Low DE. JAMA 2004;291(13):1587-95 • PubMed

KriteriumPoäng
3-14 år1
15-44 år0
≥ 45 år-1
Feber (≥ 38 °C)1
Tonsillexsudat eller -svullnad1
Ömma / svullna anteriora cervikala lymfknutor1
Ingen hosta1

CHADS2

CHADS2 indikerar risken för stroke hos patienter med förmaksflimmer. Poängen används ofta för att bedöma behovet av antikoagulation. Poäng mellan 0 och 6. Källa: Arytmier - vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Stockholm: Socialstyrelse; 2008. • Länk till rapporten

KriteriumPoäng
Hjärtsvikt1
Hypertoni1
Ålder ≥ 75 år1
Diabetes1
Tidigare stroke eller TIA   2

CHA2DS2-VASc

En uppdaterad version av CHADS2 (se ovan). Poäng mellan 0 och 9. Källor: 1) Camm AJ et al. Eur Heart J 2010 31(19):2369-429 • PubMed. 2) Lip et al. Chest 2010 137(2):263-72 • PubMed.

Beräkning

KriteriumPoäng
Hjärtsvikt1
Hypertoni1
Ålder ≥ 75 år*2
Diabetes1
Stroke / TIA / tromboembolism*   2
Kärlsjukdom1
Ålder 65-74 år1
Kvinna1

*Högriskfaktorer (major risk factors). Övriga är lågriskfaktorer (minor risk factors).

Risk

PoängÅrlig risk för tromboembolisk händelse
0         0%
11.3%
22.2%
33.2%
44.0%
56.7%
69.8%
79.6%
86.7%
915.2%

Rekommendation

PoängRekommendation
0         ASA 75-325 mg eller ingen behandling
1ASA 75-325 mg eller Waran
2-9Waran

Child-Pugh

Klassifikation som används för att prognosticera överlevnaden vid levercirros. Poäng från 5 till 15; 5-6 klass A, 7-9 klass B; 10-15 klass C. *PBC = Primär biliär cirros. Källa för gränsvärden för PK (INR) är American Association of the Study of Liver Diseases.

123
EncefalopatiIngenGrad 1-2Grad 3-4
AscitesIngenLättSvår
Albumin g/L> 3528-35< 28
PK (INR)< 1,71,7-2,3>2,3
Bilirubin utan PBC* µmol/L< 3535-51> 51
Bilirubin vid PBC µmol/L< 6868-171> 171

CRB-65

Varje kriterium som uppfylls ger 1 poäng (min 0, max 4). Källa: Strålin K, Goscinski G, Hedlund J, Lidman C, Spindler C, Ortqvist A, Holmberg H. Läkartidningen 2008 105(38):2582-7 • PubMed

Canadian CT Head Rule

Om inget av kriterierna är uppfyllt är sensitiviteten 83-100% för alla traumatiska CT-fynd och 100% för fynd som kräver neurokirurgisk behandling.

  • Glasgow Coma Scale < 15
  • Misstanke om öppen eller nedtryckt skallfraktur
  • Tecken till skallbasfraktur
    • Hematotympanon
    • Brillenhematom = Racoon Eyes
    • CSF ur näsa eller öra
    • Battles tecken = blämärken över mastoiderna
  • Kräkt minst två gånger
  • Minst 65 år gammal
  • Amnesi för minst 30 minuter innan traumat
  • Farlig mekanism
    • Fotgängare träffad av motorfordon
    • Utkastad ur motorfordon
    • Fall från minst 3 fot (91 cm) eller 5 trappsteg

Källor: 1) Stiell IG et al. JAMA 2005 294(12):1511-8 • PubMed. 2) Smits M et al. JAMA 2005 294(12):1519-25 • PubMed. 3) Stiell IG et al. Lancet 2001 357(9266):1391-6 • PubMed.

Dropptakt

Verktyg för att beräkna hur många droppar per minut ett dropp skall hålla för att ge en viss mängd vätska under en bestämd tid.

droppar / min = 20 * mängd * 1000 / 60 / tid

Mängd i liter, tid i minuter. Antagande: 20 droppar per milliliter.

DVT

Poäng mellan -2 och 9. Låg sannolikhet < 2 poäng, hög sannolikhet ≥ 2 poäng. Enligt SBU-rapport "Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp / venös tromboembolism 2004" • Socialstyrelsen

KriteriumPoäng
Cancer behandlad senaste halvåret eller palliation1
Benpares eller gips1
Immobilisering ≥ 3 dygn eller kirurgi senaste 4 v som krävt narkos eller regionalanestesi   1
Ömhet över kärlsträngen1
Ensidig helbenssvullnad1
≥ 3 cm skillnad i vadomfång1
Pittingödem i det symptomatiska benet1
Ytliga kollateralvener (ej endast varicer)1
Tidigare diagnosticerad DVT1
Annan diagnos minst lika trolig-2

Enhetsomvandlaren

Detta verktyg omvandlar analysresultat mellan olika enheter. Omvandlingsfaktorer finns i följande publikationer:

  1. Iverson C, Flanagin A, Fontanarosa PB, et al. American Medical Association Manual of Style: A Guide for Authors and Editors. 9th ed. Baltimore, Md: Williams & Wilkins; 1998.
  2. Tietz NW, ed. Clinical Guide to Laboratory Tests. 3rd ed. Philadelphia, Pa: WB Saunders Co; 1995.
  3. Jacobs DS, Demott WR, Grady HJ, et al, eds. Laboratory Test Handbook. 4th ed. Hudson, Ohio: Lexi-Comp Inc; 1996.
  4. Young DS, Huth EJ. SI Units for Clinical Measurement. Philadelphia, Pa: American College of Physicians; 1998.
  5. Kratz A, Lewandrowski KB. Normal reference laboratory values. N Engl J Med. 1998;339:1036-1042.

EuroSCORE

EuroSCORE (European System for Cardiac Operative Risk Evaluation) används för att uppskatta den operativa mortaliteten hos patienter som planeras för hjärtkirurgi. Det finns två sätt att beräkna EuroSCORE. Här används den logistiska versionen, som är mer exakt. Beräkningen är relativt avancerad, varför intresserade hänvisas till sidan för EuroSCORE, där länkar till originalartiklar finns. • euroscore.org

Göteborg University Cirrhosis Index (GUCI)

GUCI är ett index som används för att uppskatta graden av levercirros hos patienter med kronisk hepatit C. Levercirros är en viktig prediktor dels för den fortsatta sjukdomsutvecklingen och dels för svaret på antiviral behandling.

GUCI = (ASAT * PK-INR * 100) / (TPK * Ref); Ref = Övre referensvärdet för ASAT (analysberoende). ASAT och dess referensvärde anges med valfri (samma) enhet, TPK i 109 st/L.

GUCI < 1,0 är associerat med låg risk för levercirros. NPV = 97% (d v s bara 3% av dem med GUCI < 1 har cirros).1 GUCI < 0.33 är associerat med 80% chans till varaktigt svar på antiviral terapi (kombination av interferon och ribavirin). Motsvarande svarsfrekvens för GUCI > 1.11 är bara 20%.2

Referenser: 1) Islam S, Antonsson L, Westin J, Lagging M. Scand J Gastroenterol 40(7):867-72 • PubMed. 2) Westin J, Ydreborg M, Islam S, Alsiö A, Dhillon AP, Pawlotsky JM, Zeuzem S, Schalm SW, Ferrari C, Neumann AU, Hellstrand K, Lagging M. Scand J Gastroenterol 43(1):73-80 • PubMed.

HAS-BLED

Ett poängsystem för att utvärdera risken för blödning hos en patient med antikoagulation (Waran). Poäng från 0 till 9. Från 3 poäng och uppåt anses risken vara hög.

Källa: Pisters R, Lane DA, Nieuwlaat R, de Vos CB, Crijns HJ, Lip GY. Chest 2010 138(5):1093-100 • PubMed

KriteriumPoäng
Systoliskt blodtryck ≥ 160 mmHg1
Njursjukdom (kronisk dialys / njurtransplanterad / kreatinin > 200)1
Leverpåverkan (Bilirubin > 2 x övre ref / ASAT eller ALAT > 3 x övre ref / kronisk leversjukdom1
Tidigare stroke1
Tidigare blödning, anemi eller blödningsrisk1
PK högt / instabilt / utanför terapeutiska området minst 40% av tiden1
Ålder över 65 år1
Samtidig behandling med ASA eller klopidogrel1
Alkoholintag över 8 glas per vecka1

Infusionsmängd

Denna kalkylator visar hur mycket vätska patienten får beroende på dropptakt och infusionstid.

mängd = (dropptakt * tid * 60) / (20 * 1000)

Mängd i liter, dropptakt i droppar per minut, tid i timmar. Antagande: 20 droppar per milliliter.

Infusionstid

Verktyg för att se hur lå tid det tar att ge en viss volym dropp givet en bestämd dropptakt.

tid = 20 * 1000 / 60 * mängd / takt

Tid i timmar, takt i droppar per minut, Antagande: 20 droppar per milliliter.

Kardiovaskulär risk

SCORE-Sverige. Visar risken att dö i hjärtkärlsjukdom inom 10 år. Referens: Wilhelmsen L, Wedel H, Conroy R, Fitzgerald T. Läkartidningen 101(20):1798-801 • PubMed

Beräknat LDL-kolesterol

Beräknat LDL = Totalkolesterol - HDL - (Triglycerider / 2.2).

MELD (Model of end stage liver disease score)

Poängskala som används för att uppskatta överlevnaden på kort sikt vid levercirros, och därmed behovet av transplantation. Poäng från 1-40.

MELD = 9.57 * loge[krea / 88.4] + 3.78 * loge[bil / 17.1] + 11.2 * loge[INR] + 6.43

krea = S-Kreatinin i µmol/L, bil = P/S-Bilirubin i µmol/L, INR = PK (INR)

Modellen tillåter ej kreatinin < 88,4 eller > 353,6; värden under och över respektive tal sätts till dessa. Likaså får bilirubin ej vara under 17,1. Slutligen sätts kreatinin till 353,6 om patienten dialyseras.

Källa: Malinchoc M, Kamath PS, Gordon FD, Peine CJ, Rank J, ter Borg PC. Hepatology 31(4):864-71 • PubMed

MEWS

Källa: Andersson C, Olsson M, Hvarfner A, Engström M. Läkartidningen 2006 103(46):3613-6 • PubMed

3210123
Andningsfrekvens< 99-1415-2021-2930/ min
Puls< 4040-5051-100101-110111-129≥ 130/ min
Systoliskt BT≤ 7071-8081-100101-199≥ 200mmHg
Temperatur≤ 3535,1-3636,1-3838,1-38,5> 38,5°C
CNSNy förvirringAlertReagerar på tilltalReagerar på smärtaReagerar ej
Urinproduktion0 mL/h< 20 mL/h< 35 mL/hStor

Natrium vid hyperglykemi

Vid hyperglykemi kan natrium vara falskt lågt. Formel för att korrigera (allt i mmol/L):

Korrigerat = S-Na+ + (P-Glukos - 5.6) / 2

Hyperglykemi: > 150 mmol/L.

MDRD

clearance = 186.3 * (S-kreatinin / 88.4)-1.154 * ålder-0.203 {* 0.742 om kvinna}

Clearance i ml/min/1.73 m2, S-kreatinin i µmol/L, ålder i år. Källa: Levey AS, Greene T, Kusek J et al.J Am Soc Nephrol. 2000; 11:155A. Abstract.

En del källor anger att man skall multiplicera högerledet med 1.212 om patienten är mörkhyad (afroamerikan). Oklart vilket värde detta har i Sverige.

NEXUS-kriterierna

Källor: 1) Hoffman JR, Wolfson AB, Todd K, Mower WR. Ann Emerg Med 1998 32(4):461-9 • PubMed. 2) Hoffman JR, Mower WR, Wolfson AB, Todd KH, Zucker MI. N Eng J Med 2000 343(2):94-9 • PubMed. 3) Stiell IG et al. N Engl J Med 2003 349(26):2510-8 • PubMed.

NIH Stroke Scale

Källa: SITS

Syrgasberäkning

Verktyg för att beräkna hur länge en syrgastub räcker med en viss ordination.

tid = tubstorlek * tryck / flöde

Tid i min, tubstorlek i L, tryck i bar, flöde i L/min.

Osmolalitetsgap

Används för att se om blodet innehåller exogena ämnen såsom alkoholer i samband med intoxikationer. Vanligen anses osmolgap > 10 mosmol/L som patologiskt.

beräknad osmolalitet = 1,86 * Na+ + Glukos + Urea + 9

osmolgap = uppmätt osmolalitet - beräknad osmolalitet

Tips: Drag ifrån S-Etanol för att komma åt andra alkoholer t ex etylenglykol.

Källa: Dorwart WV, Chalmers L. Clin Chem 1975 21(2):190-4 • PubMed

Ottawa Ankle Rules

Ottawa Ankle Rules är ett hjälpmedel vid bedömningen av fotskador. Med hjälp av dessa kan man med god säkerhet utesluta frakturer hos många patienter utan att röntga fotleden. Källa: Bachmann LM, Kolb E, Koller MT, Steurer J, ter Riet G. BMJ 2003 236(7386):417 • PubMed

Smärta kring malleolen

Röntgen krävs bara om något av följande är uppfyllt:

  • Ömhet över bakre delen av mediala eller laterala malleolen och 6 cm uppåt
  • Oförmåga att stödja på foten både omedelbart efter traumat och med fyra steg vid undersökningen

Smärta i mittdelen av foten

Röntgen krävs bara om något av följande är uppfyllt:

  • Ömhet över proximala os metatarsale V
  • Ömhet över os naviculare
  • Oförmåga att stödja på foten både omedelbart efter traumat och med fyra steg vid undersökningen

Parklands formel

Parklands formel används för att uppskatta vätskebehovet hos en vuxen med brännskada:

behov = (2)-4 * vikt * yta.

Behov i ml vätska (kristalloid), vikt i kg, bränd kroppsyta i procent. Kalkylatorn använder värdet 4. Det rekommenderas att halva volymen ges under de första 8 timmarna, och resterande hälft under de därpå följande 16 timmarna. Källa: Sommar P, Huss F. Läkartidningen 2008 105(48-49):3547-52 • PubMed

Lungemboli

Poäng mellan 0 och 12,5. Låg sannolikhet < 3 poäng, hög sannolikhet ≥ 3 poäng. Enligt SBU-rapport "Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp / venös tromboembolism 2004" • Socialstyrelsen

KriteriumPoäng
Kliniska tecken på DVT3
Hjärtfrekvens > 100/min1,5
Hemoptys1
Immobilisering ≥ 3 d eller kirurgi senaste 4 v1,5
Tidigare haft lungemboli eller DVT1,5
Malignitet behandlad inom 6 mån eller palliation   1
LE mer sannolik än annan diagnos3

Promillehalt

Etanolhalt anges i rättsliga sammanhang som mg etanol per g helblod (promille). Sjukhusanalyser av etanol görs däremot oftast i plasma eller serum. Promillehalten i dessa fraktioner avviker från den i helblod då etanol följer vattnets fördelning i kroppen och vattenhalten är högre i plasma/serum än i helblod. Följande ekvationer används:

Plasma/Serum
Promille = E / k * 0.046 / 1.055
Helblod
Promille = E * 0.046 / 1.055

E = etanolkoncentration i mmol/L. k = konstant som anger vatteninnehållet i plasma/serum relativt det i helblod. Det genomsnittliga vatteninnehållet är c:a 16% högre i plasma/serum än i helblod (k = 1.16), och standardavvikelsen (SD) 0.0163. Promillekalkylatorn rapporterar två svar: ett för kliniskt och ett för rättsligt bruk. I det senare fallet sätts k till 1.2 (drygt 1.16 + 2 SD), så att överskattning av promillehalten hos personer med relativt hög vattenhalt i plasma/serum undviks.

Källa: Jones AW. Läkartidningen 2008 105(6):367-8 • PubMed

San Fransisco Syncope Rule

Verktyg för att uppskatta risken för allvarlig händelse efter syncope. Med detta menas död, hjärtinfarkt, arytmi, lungemboli, stroke, subarachnoidalblödning, annan signifikant blödning eller en händelse som leder till återbesök på akuten med inläggning för en händelse kopplad till syncopen.

96% sensitivitet och 62% specificitet för allvarlig händelse.

Källa: Quinn JV, Stiell IG, McDermott DA, Sellers KL, Kohn MA, Wells GA. Ann Emerg Med 2004 43(2):224-32 • PubMed

TIMI

TIMI-score används vid hjärtinfarkt och instabil angina för att bedöma prognosen. Två varianter finns: en för STEMI och en för NSTEMI och instabil angina. STEMI 0-14 poäng, NSTEMI 0-7 poäng.

Källor: 1) Morrow DA, Antman EM, Charlesworth A, Cairns R, Murphy SA, de Lemos JA, Guigliano RP, McCabe CH, Braunwald E. Circulation 2000 102(17):2031-7. • Pubmed. 2) Antman EM, Cohen M, Bernink PJ, McCabe CH, Horacek T, Papuchis G, Mautner B, Corbalan R, Radley D, Braunwald E. JAMA 2000 284(7):835-42. • Pubmed.

STEMI: poängberäkning
STEMIPoäng
Ålder ≥ 75 år3
Ålder 65-74 år2
Syst BT < 100 mmHg3
Hjärtfrekvens > 1002
Vikt < 67 kg1
Diabetes eller hypertoni eller angina   1
Killip-klass II-IV2
Anterior ST-höjning eller LBBB1
Tid innan behandling > 4 h1


NSTEMI / instabil angina: poängberäkning
RiskfaktorPoäng
Ålder ≥ 65 år1
≥ 3 riskfaktorer1 för koronarsjukdom1
Känd koronarsjukdom (stenos ≥ 50%)   1
Använt ASA sista 7 d1
≥ 2 anginaattacker inom 24 h1
ST-förändringar ≥ 0.5 mm21
Positiv hjärtmarkör1

1 hypertoni, hyperkolesterolemi, diabetes mellitus, pågående rökning, koronarsjukdom i släkten

2 sänkning eller övergående höjning



STEMI: 30-dagarsmortalitet
PoängMortalitet
00,8%
11,6%
22,2%
34,4%
47,3%
512,4%
616,1%
723,4%
826,8%
9-1435,9%


NSTEMI / instabil angina: händelser inom 14 dagar
PoängMortalitetHjärtinfarktAkut revaskularisering
0-11,2%2,3%1,2%
21,0%2,1%6,0%
31,7%3,7%9,5%
42,5%5,0%12,2%
55,6%8,5%14,3%
6-76,5%15,8%20,9%

Korrigerad QT-tid

Det finns ett flertal metoder för att korrigera QT-tiden för hjärtfrekvensen.

Bazett1 (mest använd men inte bäst): QTc = QT / (RR / 1000)1/2

Fridericia2: QTc = QT / (RR / 1000)1/3

Framingham3: QTc = QT + 0,154 * (1000 - RR)

Hodges4: QTc = QT + 1,75 * (60000 / RR - 60)

QT = QT-tid i ms, RR = RR-intervall i ms (60000 / hjärtfrekvens).

Källor: 1) Bazett H. Heart 1920;7:353-370. 2) Fridericia LS. Acta Med Scand 1920;53:489. 3) Sagie A, Larson MG, Goldberg RJ, Bengtson JR, Levy D. Am J Cardiol 1992;70(7):797-801. • Pubmed. 4) Hodges M, Salerno DM, Erlien D. J Am Coll Cardiol 1983;1:694

Ögonsjukdomar

Visar hur sannolika olika ögondiagnoser är givet patientens symptom. För beräkning var god se följande sida hos Praktisk Medicin. • Praktisk Medicin

Tillbaka